Ränta på ränta månad för månad

Fyra fält in, fyra tal ut

Slutbeloppet visas i stort format, och under det delas det upp i två delar: det du själv har satt in och det avkastningen har lagt till. Där står också månadsavkastningen, alltså det månadstal som ditt årsprocenttal motsvarar. Resultatet uppdateras medan du skriver, så du kan dra i horisonten och se hur uppdelningen förskjuts.

• Startkapital: det du redan har när du börjar
• Månadssparande: samma belopp varje månad
• Avkastning per år: den nominella årsprocenten
• Sparhorisont: antal år du låter pengarna stå

Sju procent per år är inte 0,583 procent i månaden

Genvägen är att dela årsavkastningen med tolv. Sju procent blir då 0,583 procent i månaden, och det talet är för högt, eftersom varje månads ränta i sin tur förräntas. Det räcker alltså med mindre än en tolftedel per månad för att landa på sju procent efter ett år. Rätt omräkning är tolfte roten ur 1,07, vilket ger 0,5654 procent per månad.

Skillnaden mellan 0,583 och 0,5654 ser försumbar ut på en enda rad. Men talet multipliceras med sig självt månad efter månad, och över en lång sparhorisont blir överskattningen rejäl. Den här kalkylatorn använder tolfte roten och kapitaliserar månadsvis, och månadsavkastningen skrivs ut så att du ser vilket tal som ligger bakom kurvan.

Egen insats och avkastning är två olika tal

Med 50 000 kr i start, 2 000 kr i månaden och 20 år har du satt in 530 000 kr totalt: startkapitalet plus 240 insättningar. Allt över det beloppet är avkastning, och det är därför de två talen redovisas var för sig. Insättningarna räknas som gjorda i slutet av varje månad, vilket är det försiktigare antagandet — månadens pengar hinner inte förränta sig under samma månad.

Kalkylatorn drar varken skatt eller inflation. Slutbeloppet är alltså ett bruttotal i framtida kronor, och köpkraften efter tjugo år är lägre än vad siffran antyder. Vill du jämföra med dagens penningvärde behöver du räkna med en lägre avkastning än den nominella.

Vanliga frågor

Andra kalkylatorer